V.4 Tisdag.
It doesn't matter, who's wrong or right.
Jag vet inte hur många gånger jag har skrivit det i den här bloggen, men nu tycker jag att det är dags att styra upp den, återigen.
Till att börja med kan jag säga att gårdagen var oerhört trevlig, det var grym musik och väldigt mycket rock on. Alla var taggade och det är så det ska vara. Festen igår var väldigt mycket min smak, jag har inte riktigt kommit på varför, men här är några förslag.
- Många av mina närmaste var där.
- Det var en relativt liten yta att röra sig på, så alla var tvugna att dansa.
- Det fanns inget bord(!!!) Tack för det säger jag bara, sorry men jag hatar när folk drar upp och spelar kort under en fest. En fest ska man dansa på, spela kort kan du fan göra när du sitter på ålderdomshem. Sad but true, så den här anledningen är väldigt understruken.
- Det var bra musik hela kvällen, musik för alla smaker. Är det fest, så är det festmusik som spelas. Annan musik spelas när man är hemma eller sitter på bussen, men är det fekke så är det och inte någon rolling stones.
- Jag var på topp!
Kvällens abso-dapso-luta-minus var att någon jävel tog min halsduk. Min svarta stickade halsduk som jag använder varje dag. Den som jag har till allt. Fan, jäveln kunde ha tagit mina kläder, eller något annat, men halsduken är ett ytterplagg som jag har varje dag, kläder tappar jag ändå bort hela tiden samt byter varje dag så det hade inte spelat någon roll, men min halsduk.
det kommer vara tomt, men jag ska komma ihåg vår tid ihop.
Sista dagen!
Skolan börjar imorgon.
Jag orkar inte yttra mer än: BLÄ! Resten förstår väl hela mänskligheten.
En underbar ung kvinna knackade på dörrn imorse. Klockan var 11.00 så hon fick en nyvaken kram i morgonrock. Snacka om efterlängtad! Tess! Mja, hon har varit borta en evighet. Florida va det va?
Resten av kvinnorna kom några minuter senare å då hugger vi in på morgonmålet!
En speldag blir det, jättemysigt! Men det känns ju alltid lite sådär tokigt när det är dags för skolan igen. Man är lite trött, och det sociala medvetandet ligger på en rätt dassig nivå. Det är skönt att man inte behöver hävda sig hela jävla tiden för varandra i denna samling av favoritsnuttar. Det tror jag är bland det bästa med nära vänner, de är bara där, även om vi inte ses varje dag så vet man att de liksom finns där. Det blir en trygghet. En bortskämd sådan. Och man kan vara precis den man är, alltid, trött som pigg, glad som mensig.
Tack för att ni lugna mig lite inför imorn flickor!
Men nu är glada julen slut. Granen dansas ut.
Hejrå snön! Å Hejrå gran!
// I
