Kärlek
Var ju det M sa till mig att inte snacka om på denna blogg, för hon tyckte det blev ett evigt tjat. Men vad kan man göra när det är en dag kvar till alla hjärtans dag och här sitter jag ensam och pluggar, och gissa på att även dagen här på kommer tillbringas på samma sätt för mig, alltså alla hjärtans dag.
Saken blir inte heller bättre av att jag inte har någon pojkvän, för ingen duger åt mig, haha. Nejmen, jakten på den perfekte kärleken tycks vara förgäves. Jag vill ha en saga.
Jag fick idag även reda på att vi har ett litet kärlekspar i min klass som passar så bra ihop, men jag blir bara avundsjuk, men eftersom jag vill vara lite kärleksfull så här dagen innan alla hjärtans dag så säger jag bara; "Grattis Grattis till Bodil och Michan, hoppas ni lever lyckliga i alla era dagar..
Och så kommer vi till den fina traditionen som nacka gymnasium har startat, man kan nämligen köpa rosor som levereras antingen anonymt eller ej och så kan man skriva ett litet medelande till den som ska få rosen. En väldigt söt liten tradition. Dessvärre tror jag att hela min klass kommer få minst en ros, utom jag då då, vilket känns lite surt :(... Men själv har jag skickat 4 stycken och det ska bli mycket spännande och se alls glada nynor i morgon:).
Dom jag skulle bli gladast för att få en hälsning av är dom som minst anar det skulle jag tro, men jag har ju ändå mina flickor och min familj, vilket jag kan skryta med, för de finns väl människor som inte ens har det skulle jag tro..
En av mina vänner sa precis till mig "alla hjärtans dag är bara en påminnelse om hur ensam man är", men när jag tänker efter är det väl precis som en födelsedag tycker jag, då man visar sin uppskattning och kärlek lite extra till de människor man tycker lite extra mycket om. Det är ju inte så att man går runt resten av de 364 dagarna på året och är elak, utan bara att man är extra snäll en dag:) och ingen har väl något emot lite extra kärlek?
och hoppas på att ni får se många glada ansikten:)
//T