Häromdagen la jag upp en annans om att jag sökte extra jobb som barnvakt och skrev lite om mig själv. Jag fick massa svar och redan dagen efter var det en pappa som ringde och ville träffa mig med hans sambo och hans 2 barn. En dag efter det ringer det ett nummer jag inte känner igen igen. Jag svarar, men hör ingenting för jag hade för lågt ljud på mobilen. Jag höjer och  börjar prata med killen som med en gång frågar om jag kan ringa upp honom med en gång. Jag tänkte bara "Fan vilken oseriös kille som inte kan slösa lite pengar på mobilen för att få en bra barnvakt åt sitt barn". Men icke. Precis efter det säger han, "eller vad har du för abonemang? Comviq, okej, men då behöver du inte ringa upp. Han säger att han sett min annons om extra jobb och frågar om jag fått något och fortsätter sedan babla på om att han och hans kompis har startat en försäljningssajt på nätet och behöver någon som kan svara i telefon och svara på mail. Jag säger att jag går i skola på dagarna och han kontrar med att de är ett jobb som jag kan göra lite när jag har tid. Jag frågar vad de är för typ av sajt och han säger att dom säljer kondomer och massageolja. Han frågar om jag tycker att det är jobbigt att prata om det och frågar om jag har någon vana av artiklarna och tilläger att han ju har det för han är 24år. Jag svarar inte på frågan för jag inte tycker att han har med det att göra men säger att ajg inte har problem att prata om det. Han tillägger då "vad bra, för vi säljer ju då kondomer med smak, massageolja och också medel så att de går lite lättare. Jag kommer på att jag börjar om 10 min och säger att jag måste lägga på "men jag ringer sen". Han frågar om jag menar om en liten stund och jag säger "nej senare". Han svarar då "Jaha, när går det lättast för dig?" Då la jag på och döpte numret han ringde från till "Svara ej".

Sedan trodde man ju att det var slut på skumma människor här i världen, men icke ska jag säga dig! Idag går ida och jag ner mot bussen och tar 414 mot ektorp. När vi är vid storängen kliver det på en kille och en tjej ca 20 år gammla och ser lite bitch-trashiga ut om i vet vad jag menar. Ida och jag sitter mitt emot varann på ett fyra-säte och dom sätter sig mitt emot varandra bredvid oss. När dom kliver på bussen så pratar killen i telefon och tjejen står och säger till honom att lägga på. Dom pratade väldigt långsamt och segt som om dom var påtända eller hade tagit något. Killen sitter där ett tag och skriker "jäkla fitta" om och om igen och svär och skriker att han vist vill ha sin lägenhet kvar och att han är påväg till nacka sjukhus nu, han är vid långsjöstrand. Ida och jag sitter och tittar på varandra utan att säga ett ljud, bara ler lite. När killen lagt på säger tjejen helt plötsligt till Ida "Va fan sitter du och skrattar åt, man gör inte så, man sitter inte och skrattar åt folks problem! man gör inte så, jäkla fittor". Och killen fyller i "nej, va fan skrattar ni åt era jäkla fittor, jag har för fan bröst smärtor, jäkla fittor". Men det som var sukast var inte att han kallade mig och Ida för jäkla fittor. Det sjukaste var att han en sekund senare spottar på mig. Loskan missar sitt mål som jag antar var mitt ansikte och landar på min arm. "Era jäkla fittor" säger killen på nytt. Ida och jag vet inte vad vi ska göra, vi sitter där och bara biter ihop trots rädsla och ilska. Men vad ska vi göra? När tjejen först sa till Ida, tittade jag på henne och sa "men vi ar ju inte gjort något". Då vågade jag stå upp och säga vad jag tyckte, men efter vad dom sa och gjorde, vågade jag inte längre säga ifrån i rädsla av vad som kunde hända om jag lät min ilska synas utanpå. Så istället sätter sig både Ida och jag och kollar ut genom fönstret. Jag ser i ögonvrån hur gillen sitter med armarna över mage och bröst och böjer sig ner över benen. Efter ett tag utbrister han "Ska det vara såhär? Det här är inge bra asså, 20 bast." I Ektorp hoppade dom av, men Ida och jag satt kvar. Dom spottade på bussen och pekade finger. Anpassade efter några vrickade människor i vårt samhälle gick vi av vid skuru stugan istället och gick därifrån hem till mig och åt lite mellis ute på altanen i solen. 

Det skrämmer mig att jag råkar på sådana här människor, vart är vårt samhälle påväg? Ska man inte kunna söka ett barnvakts-jobb utan att få prata med någon skum lallare, ska man inte kunna ta bussen och gå av vart man vill för att fika?Jag säger då de, "Ska det vara så här?"